You´re changing your heart
1234 - Feist
Jag vet inte. Ibland förstår jag mig inte på mig själv. Kanske vill man inte det alla gånger heller, men lättare borde det kanske iallafall bli?
Jag vill bara leva i nuet, i varje sekund. För det är så fint när man verkligen ser sig omkring och tar vara på det lilla. Jag älskar nog nästan när jag kommer på mig själv med att göra det. Det gör jag. Även om det endast är en sån liten sak som att stanna upp och tänka på hur mysigt det är att hoppa hoppsastag till bussen med bollen på mössan studsandes i takt. Eller bara titta upp mot himlen på alla stjärnor och trädtoppar. Trots allt är det nog det allra, allra finaste. Att hinna facineras av sin omgivning och naturen innan allt annat väntar.
Igår var jag på möte, och om jag förstått det rätt tillhör jag nu "Nätverket för hållbar utveckling" för ungdomar här i Falun. Det känns nog mer än bra. För jag vill så gärna hjälpa till. Så gärna bli en del av lösningen. Gör´t, det är inte kört.
Kommentarer
Postat av: fröken svår
Svar: Nu fick jag faktiskt en gnutta hopp. Om det nu finns en till där ute som tänker precis som jag, måste det ju finnas fler? Klart våran tid kommer. Vi kommer få springa på indiespelningar med jämnlikar tills vi är helt slut. :)
Vad fint du beskriver det där med att ta vara på det lilla. Något så viktigt som är så lätt att glömma bort. Tack för tankeställaren.
Trackback
