Elin

Jag vet ingenting tror jag. Jag blir ledsen på mig själv att jag är så seg på att ta tag i saker som jag vet ändå måste göras. Jag sitter med min filosofiuppsats och får inget skrivet. Jag vet ju vad jag tänker, det är bara så svårt att formulera sig så att det blir som det var tänkt från början.
Filosofikursen tog slut igår. Och lika mycket som jag ser fram emot nästa period, med ett toppenschema, lika sorgligt var det att sluta filosofikursen. Verkligen. Men jag ska se till att inte ramla tillbaka ner i kaninpälsen!


Håkan Hellström spelar iallafall musik för mig, så att jag blir sådär lite glad. På lördag kommer han hit och det ska bli så roligt. Jag längtar efter känslan. Den riktiga: "nu dansar och sjunger jag mig upp i himlen för det här är så roligt så jag tappar bort mig själv för en stund"-känslan. Den slås man av ibland, och den brukar infinna sig när Håkan spelar. ÅH! ♥

Jag undrar om jag ska gå och lägga mig. Sova på saken, och imorgon kanske jag får en uppenbarelse, lagom så att jag hinner skriva klart och lämna in filosofiuppgiften i tid. Det skulle vara toppen. Jag vill så gärna att det ska lossna, och att jag verkligen ska vilja skriva den, lika väl som jag just nu velat skriva det här blogginlägget...