BU!

Som sagt gick den årliga spökvandringen av stapeln igår! Det var roligt att om vartannat skrämma, om vartannat hålla handen med de små barnen, för att sedan få skrika riktigt högt när de äldre "barnen" gav sig ut i skogen. Visst är det alltid tråkigt när de som går vandringen förstör allt vårat jobb genom att stanna och se vilka vi är och prata om att det inte är läskigt alls, men det hör väl till...
Roligt hade jag iallafall. Skratta och prata med glatt folk, äta turkisk youghurt med plastsked mitt i natten, klaga på trötthet, skratta lite till, klappa kattungar o.s.v. När vi väl sådär vid tre tiden lyckats orka gå och lägga oss skulle Markus berätta en spökhistoria för mig om en man som hängt sig i hinderförrådet och dödat sin häst:
M: "ja och så stickade han, eller virkade eller vad det heter...."
K: "Markus, han styckade ihjäl hästen"
HAHAHA! Åh, åh, åh. Jag skrattar bara jag tänker på det ^^ Verkligen stämningsdödande: "han virkade ihjäl sin häst". Men det är tur att vi har vår Markus, vad vore vi utan honom? En rejäl skopa trötthet och roliga människor och du har den roligaste, i skrattväg, kvällen på riktigt riktigt länge! :)

Efter sisådär fyra timmars sömn är man ju inte helt på topp, så dagen idag tillbringade jag mest sittandes framför Idol och Stjärnor på is insvept i min bäste vän fleecefilten.
Sen blev det ju förstås jobb på DD. Sista spurten på hemvägen hörde jag en fin melodi där jag cyklade, och undrade vart det kom ifrån. Jag kom på att det är ju "grannen" på gatan intill som brukar spela flöjt på sin veranda. Annars brukar jag flina lite och tycka att han är lite smårolig, men idag blev jag glad och cyklade de sista metrarna hem med ett leende och en liten flöjtmelodi i öronen. 
Hemkommen nu och sängen hånflinar åt mitt sega jag. Jag vill sova. Sova, sova, soooova

såååå godnatt. (:   

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0