Hela Flogsta vrålar utanför mitt fönster

Åh :) Till och med gnistan är snart tillbaka! Tänk om jag skulle bli meterolog! :O Den tanken har snurrat i mitt huvud. Då skulle jag kunna forska om klimatet och miljön och på sidan om skulle jag kunna arbeta för att människor ska leva på ett bra sätt för att klimatet ska må bra! Tänk, tänk, tänk. Vilken grej.
Tänk vad träning, bra mat och glatt humör kan få en att må bra. Det är inte bara prat, det funkar ju verkligen. :) Och nu ska jag sova, för sömn är väl också ett viktigt element i det hela. I livets matris.

Onsdag

Jodå. Men det var en helt okej dag idag också ju! Idag fick jag även erfara att man ska se misstag som erfarenheter och inte som något negativt. Småsaker förstås. Men att tappa äppelklyftorna i golvet fick mig att säga arga ord, för att sedan snabbt komma på mig själv, plocka upp äpplet och iaf ganska glatt gå och hämta ett nytt. Det kanske funkar det där med att bestämma sig?
Dagen idag bestod av föreläsningar om termodynamik, matriser och stresshantering. En tripp till stan hann jag också med och Marit har nu ett fixat gästleg, så på fredag blir det dans, dans, dans! Toppen! Jag köpte pärmar också så nu ska jag vuxet och duktigt sätta mig och sortera papper en vacker dag. Kanske är det en vacker dag ikväll, kanske inte. Sen blev det mysig filmkväll på Ångström, med halvkass, rolig film. Behövdes. Skönt att skratta åt dumma skämt.
Jag känner mig halvt opeppad på att trycka in en kemikurs och en mattekurs i min hjärna. Just nu känner jag mig mest sugen på att gå på föreläsningarna och förstå det jag förstår och sen var det inte mer med det. Jag tycker faktiskt att de föreläsningar vi har just nu är ganska kul, men det kunde väl stanna där? Man behöver väl inte förstå exakt allt? Det gör mig lite ledsen i ögat och framför allt huvudet, för det pallar inte riktigt med, tror jag. Jag är så trött i varje huvudcell. Men det är bara att kämpa. Jag har ju bestämt mig för att denna terminen, och förmodligen hela året bli jag kvar utan paus, så det är väl bara att ta i.
Nu ska jag planera ett litet mysigt lördagsprojekt, och sen sussa sött. Vi höres :)

Tack

Jo, men det funkande faktiskt. Att bestämma sig på morgonen att dagen idag blir en bra dag. En kul dag. Och blir det sen inte en bra dag, ja, då har man väl iallafall haft en positiv morgon tänker jag.
Med helt okej föreläsningar, rkuf rättvis handel möte och gospelkör blev den här dagen bra. Och kul. Och precis vad jag behövde.
Nu ska jag krypa ner under täcket och sova sova sova. Imorgon bestämmer vi att det blir en bra dag igen, okej?


Var e, var e, var e gnistan?

Skapa kul. Bestäm dig varje morgon för att den nya dagen du har framför dig ska bli kul. Bjud på dig själv. Skapa kul. Var aldrig arg, orolig, känn dig inte misslyckad eller begränsad. Alls. Gör det du brinner för. Lyssna inte på andra. Skapa ditt liv.
Så sa Tina Thörner idag på föreläsningen. Jag lyssnade och jag lyssnade. Och hela föreläsningen kände jag att jag aldrig skulle klara någonting av det hon sa. Varför skulle jag lyckas, klara av någonting, vara någon särskild? Så kom jag på att med den inställningen kommer jag ju inte ens försöka! Jag menar, jag skulle verkligen behöva vara lika målinriktad och positiv som henne.
Just nu känns det som att alldeles för mycket av min tid går åt till att gräva ner sig i ett djupt träsk där jag varken vet vem jag är eller vad jag vill. Samtidigt vet jag att jag kan ha samma gnista som Tina pratade om, just den här drömmen som man verkligen brinner för. Jag vet ju att jag kan sitta och planera små projekt in i minsta detalj och vara så motiverad att genomföra dem. Nu har jag bara tappat det. Om jag letar ett tag kanske jag finner gnistan igen?
Imorgon ska jag starta min dag med att bestämma mig för att det ska bli en kul dag. Sedan ska jag ställa mig i spegeln och säga "Godmorgon Snygging"
Jag menar, man kan ju iallafall försöka!

En sida i min dagbok

Tillbaka i Flogsta. Har gjort ett av mina egenkomponerade träningspass och har handdukar snurrandes i tvättmaskinen. Duktig Elin.

Imorgon startar period två. Det blir kemi och det blir matte. Kan det bli intressant? Jo, men jag hoppas verkligen det. Jag behöver inspiration, annars kommer jag att knögglas ihop och tappa mig själv. Det orkar jag inte.

Annars tror jag Melissa Horn var mig när hon skrev denna låt, hon har verkligen satt ord på exakt allt jag känner och är just nu:


Over and out.

Jaha, var det längesedan jag skrev?

Min första period är visst redan slut. Flytten är gjord och över en månad i Uppsala avklarad. Jag önskar jag kunde skriva att jag stormtrivs, för det är väl det man vill skriva när man flyttat till häftigaste studentstaden och allt, men det vore inte hela sanningen. Visst tycker jag om Uppsala, min klass och så. Skon klämmer på min osäkerhet inför framtiden. Jag trodde kanske att "har jag valt rätt"-tankarna skulle försvinna i och med att valet var gjort. Tro mig, de bara växer.
På måndag börjar period två och kemi och linjär algebra står på schemat. Jag har förmodligen en stressig period framför mig och mitt huvud ramlar av när jag tänker på det.
För min del har tankarna på ett studeiuppehåll bara växt. Jag har insett att man har hela livet framför sig och man behöver faktiskt inte stessa. Min största rädsla är också att bara flyta med i något som aldrig riktigt känns kul eller inspirerande. Jag har ju min dröm. Min fina navia "rädda världen"-dröm. Den håller jag i. Krampaktigt. Kanske behövs fem är av matematik och fysik för att komma dit... Eller?
Att vara hemma här i Falun för en ledig helg är guld värt, även om de helgerna alltid blir för korta. Ibland önskar jag mig långt bort till en stuga sär jag kunde få sitta i en månad eller två och bara fundera. Alldeles ensam.

Och nu tycker jag att det här inlägget blev så sorgligt och deprimerande för att vara det första efter flytten och allt. Jag lägger in den här videon och trycker in att det har varit många skratt och fina stunder också :)


Reccedansen 2009

RSS 2.0