Elin

Ibland är det bara så skönt att hitta på saker alldeles själv. Som att cykla till Röda Korset och kika på second hand-utbudet och ta en fika, recensera världsbutiken Globalen till ekoguiden och prata med världens gladaste personal, lyssna till en kör i domkyrkan, äta god middag och se en film. Det gjorde jag igår och nästan halva tiden tänkte jag på hur skönt och trevligt det faktiskt kan vara att bara göra. Det går som på något sätt behagligt sakta när man är själv. Man hinner så mycket.
Jag har även hunnit ha en trevlig middag, en fika på stan och en frukostbuffé med vänner denna helg. Åh. Det har nästan varit så bra att jag får lite ångest över att börja igen i skolan imorgon. Den där känslan man har när ett lov håller på att ta slut. Exakt så känns det. På ett bra sätt. :)

En ny vecka har startat, men först vill jag flika in litegrann om hur bra den förra veckan slutade. 
Det började med en mysig söndagsfika på Kalmar nation. Någon jag egentligen gör alldeles för sällan! Åker till stan och fikar. Det var trevligt, och det var gott. Det är så mysigt med nationscaféer för de lägger alltid upp allting som en stor buffé och så är det bara att ta en stor tallrik och plocka på vad helst man behagar. Och vem blir inte lite glad i magen efter fetaostmackor, rabarbermuffins och trevligt sällskap?
Senare på kvällen fick jag besök i Flogsta! :) Det händer inte längre så ofta, för det bor nästan ingen kvar här ute med mig. Då känns det så knas att alla ska cykla till mig, så det blir oftast jag som flyttar på mig. Men igår så var hon den där Sophie här, och det var så trevligt, så trevligt. Vi lagade svampsoppa! Efter recept :) Kanske blev den inte lika vacker som på bilden. Och kanske, kanske lämnade den efter sig en svag lukt av brändhet i köket och i mitt rum, och kanske, kanske står kastullen fortfarande i mitt badrum fylld med vatten och med en fin svart botten. Men det är sånt man inte erkänner och vad gör väl det, den smakade utsökt! Sen så låg vi bara i sängen och läste Mark Levengood och Camino, och lyssnade på Håkan och Billie.  
Och det vara bara så BRA! :) 


Och titta! En ny fin bild ploppar upp när jag startar min dator. Det är tydligen lite B att ha samsungbilden, som var på datorn då jag köpte den, kvar två år senare. Men nu finns där massa världar, och klockan heter Ur.

Och nu kände jag att det här inlägget kanske inte gav mycket till världen.
Men det var en så bra söndag att den var värd lite plats i media.
:)

Åh hästiskollo. Åh Sveden. Åh roliga människor. Åh hästisbarn.
Jag tycker om det där. Det är så roligt att umgås med barn för de är så klockrena. Och det är inga bekymmer utan bara lek och roligheter. Och det är så mysigt när de berättar långa historier om allt möjligt. När de blyga barnen helt plötsligt törs och allt sånt där.
Och jag tycker om Svedenfolket, och om skratt förlänger livet har denna vecka gett mig många år till.
Hjärtahjärtahjärtahjärta!

Det är svårt att packa. Det är därför jag lägger upp lite kläder på måfå på min säng och sedan går där i från och tänker "nu är jag ju typ klar, bara att lägga ner i väskan, liksom". Taktiken känns sådär. 03.34 lämnar jag Falu stad och tar mig sakta men säkert till Carros stuga på Gotland. Det ska bli mysigt. Stugliv. Sen på onsdag åker jag och Sophie tillbaka till fastlandet och tillbringar helgen i Sollentuna.

Det blir super och nu ska jag packa ner det sista och sova några timmar!

När jag var i Uppsala förra veckan blev jag till och med ombedd att skriva en rad. Eller två. Och kanske är det verkligen dags då? Det tycker jag. (Och det tyckte jag även förra veckan, så jag skrev ett långt inlägg som sedan försvann när jag skulle publicera det. Då blev jag lite trött och orkade inte skriva direkt igen. Men väl nu då. Så att säga).
Det är sommar och jag tycker om sommaren. Det är varmt och jag gillar även det. Okej att det kan bli för varmt. Men sånt ska man inte klaga om, har jag lärt mig. Nej, inte när man går runt och fryser en hel vinter iallafall.
Det är svårt att skriva när man inte skrivit på ett tag, för jag vet inte om jag ska skriva om allt som hänt eller bara starta upp från nu. Simpelt problem, kan tyckas, men ack så krångligt. Eller?
Hur som. Min sommar har varit fin. Jag har, för att köra uppräkningsmetoden, jobbat på hästiskollo, varit på Peace & Love, hängt lite i Uppsala, besökt Polen och hängt med bra människor.
Jag har tappat bort mig själv och försökt hitta mig igen. Jag promenerade i skogen idag. Jag stannade och jag tittade upp på träden som sakta blåste i vinden. Och någonstans där tror jag att jag var. Och det kändes bra. Jag har tillbringat dagen idag med att läsa en tidning jag fick från naturskyddsföreningen och jag kände mig påmind om vad jag faktiskt vill göra. Jag har nog tappat det för en sekund. Jag vill ju rädda världen. Hallå! Jag vill lära mig om otaliga arter i skogen. Jag vill se träden växa inte huggas ner. Jag vill åka till Afrika och montera vattenanläggningar och sedan bjuda på glas fyllda till bredden av rent vatten. Jag vill lära mig om hur vädret fungerar. Hur vår aktivitet påverkar klimatet. Om djur. Om natur. Om konstiga matematiska lagar, som kan tyckas onödiga att kunna, men som ändå är så roliga att klura på. Jag vill vara en del av naturen.
Jag ska bli trädkramare när jag blir stor. Du då?
Jag såg nyss filmen 500 days of Summer och den var fin. Nu ska jag nog sova. Imorgon ska jag äta glass och sen stiga upp mitt i natten och hoppa på ett tåg som vidare tar mig till Gotland. Det blir fint.
Och nu skrev jag. Kanske blev det osammanhängande. Men när man inte skrivit på ett tag så säger vi att det är okej. Visst?

Har spenderat dagen i shorts och t-shirt. Solglasögon. På mysiga ekebycaféet med beräkningsvetenskapsantecknigar upptryckta i ansiktet. Kvällen avslutade vi med picknickmiddag i en rondell bland höghusen. Lite mer Matlab, glass och jonglering med kottar till musik.
Festligt och somrigt och riktigt bra.
Nu har jag sett ett avsnitt av Sex and the city och jag planerar att somna inom kort.
Jag är inte peppad för att skriva tenta imorgon, för på riktigt vet jag inte om jag fattar någonting. Meeeeen. Imorgon klockan fem är det i alla fall avslutat. Mitt första år på universitetet.

Igår hängde jag hela dagen hemma hos Sophie. Skönt att slippa hänga här, för på allvar ser det ut som att någon släppt en bomb här. Men jag ska städa. Sen. Idag skrivs tentan i sannolikhet och statistik och jag sitter och tänker att jag ska plugga lite till, men orkar inte ta tag i det. Jag säger som Sophie "det man inte kan någon timme innan en tenta, det förtjänar man inte att kunna heller". Bra sagt. Nu får det bära eller brista.

Det känns ganska overkligt att vi gått ett år här i Uppsala. Att jag faktiskt har flyttat hemifrån är fortfarande en ganska konstig tanke. Nu såhär sista veckan längtar jag mest bara hem. Eller åtminstone efter en pluggfri vardag. Det är litegrann som att jag slutat leva här redan. Som att jag bara lever dessa dagar för att på söndag få sätta mig i bilen och rulla mot Falun. Konstigt, men skönt. Skönt att veta att det inte är långt borta. Att jag kan räkna dagarna till sommarlovet på en hand.

Tummen-idag. Pekfingret-imorgon. Långfingret-onsdag. Ringfingret-torsdag. Lillfingret- SOMMARLOV!

Att vänta på Skavsta flygplats i fyra timmar
Att försöka sova på stolar
Att flyga flygplan
Att åka S-bahn
Att bo på ett hostel med blålysande korridorer
Att gå i second hand butiker
Att ta bilder i en fotoautomat
Att dricka tjusiga drinkar
Att se en bit av Berlinmuren
Att dansa till klockan 06.00
Att pussas
Att träffa alldeles för många svenskar i ett Berlin
Att vara på 34:e våningen mitt i smeten
Att köpa Ampelmannbrochen
Att idyllisera världen
Att vilja bo i Berlin
Att äta vegansk brunch
Att äta våfflor med glass
Att äta vegetarisk bratwurst
Att gå omkring i helt ekologiska mataffärer
Att skratta
Att sova mitt på dagen av ren trötthet
Att äta en för dyr flygplatslunch
Att sätta sig på tåget hem

Att längta tillbaka

Att vara i Berlin