Den som lever får se
Snart kommer vänner hit för filmkväll och det känns bra det. Jag har under veckan som varit gjort många loppisrundor och hittat massor med fynd, jag har hoppat in i Bridget Jones värld och allt är egentligen ganska bra, om man bortser från ovissheten.
Lyssna på Armand. Ny låt. Bra grej.
Måste kila. Nästa gång jag skriver sitter jag förmodligen övergiven i ett studentrum, vem vet? Den som lever får se!
Gröna blad som blåser
Det är sista veckan för mig hemma nu, och jag ska försöka göra den perfekt, än så länge vet jag att jag kommer träffa massa vänner och redan där är jag högt upp på stegen mot perfektionen.
Inför flytten känner jag mig mer eller mindre neutral, för jag har redan gått igenom stadier som "åh, va roligt det ska bli" och "hjälp, jag vill inte". Men jag vet inte, det som skrämmer mig mest är att jag inte bara ska dit i en vecka och sen åka hem till en vanlig vardag igen, utan att jag verkligen ska flytta till Uppsala och bo där de närmaste fem åren! Men som sagt, nu är jag ganska neutral och vill mest att dagarna ska gå så att jag kommer in i det och får veta vad jag gett mig in på, istället för att behöva sitta här och undra.
Just nu funderar jag på att ge mig ut på en promenad med min ipod och kanske lyssna lite på camera obscura, som jag inte hört mycket av, men den här låten gör mig ändå positivt inställd till att det kan vara riktigt bra musik :)
Funderingar
Jag alldeles som fick en släng av att jag saknar gamla tider. Såg bilder från studenten och oj va glada vi var. Alla vännerna. Det känns på något sätt som jag redan har flyttat, som att jag inte längre är kvar. På något sätt som att jag inte räknas in längre. Det kändes konstigt. Och det kändes jobbigt för det är just tvärtom jag behöver känna. Nu när jag ska kasta mig rakt ut.
Samtidigt vet jag att jag har fel, och att jag bara fjollar mig. Men ändå.
Mitt rum i Flogsta är möblerat. Där står sängen och gapar tom och bara väntar på mig. Där finns min tyske granne, min gävlebogranne och 9 andra människor jag ska dela korridor med. Där finns snart en klass jag ska tillhöra, och där finns en skola jag ska gå till.
Och i mitt huvud finns mina tankar som slår in sig i samma knutor och återvändsgränder hela tiden. Alltid vid sådana tillfällen. Och jag hatar det. "Jag kommer att bli ensam, jag kommer inte få några vänner, jag är så tråkig, så osocial, så blyg, så konstig" Varför vill dessa tankar alltid spinna runt, runt? Usch, nu fick jag en klump i magen.
Livet är en strid. Skit den som ger sig.
Potatisnäsa
Hemma är jag nu iallafall. Och jag hade det bra. Bara bra.
Igår kväll blev jag bjuden på kräftskiva hos My och det var trevligt. Med bad i sjön alldeles för sent på natten, och annat flum. Nu är jag lite seg, funderar på att gå ner och äta och sen ta cyklen ner till biblioteket för att låna böcker. Och så måste jag beställa klipptid.
yes yes.