Elin

Om att vara nervös. Om att inte veta vad man känner och vill. Om att vilja våga. Om att kasta sig ut. Om att inte veta vad som är "rätt"/ hur man borde spela sina kort.
Det som känns rätt är rätt? Men om man inte vet vad som känns rätt då? Man frågar om råd, men vet att hur många man än frågar, och hur bra de än svarar, är det ändå en själv som måste bestämma. Valet och kvalet.
Och någonstans mitt i det hära ska man tro på sig själv. Att man är något att ha. Intressant överhuvudtaget.
Det är så svårt. Och med dessa tankar snurrande blir man ju näst intill paranoid. Inte sig själv för en stund. Eller två. Jobbigt.

Och kanske mest av allt. Om att göra en höna av en fjäder. Om att förstora upp en litenliten grej.
Men mina problem är mina problem, mina funderingar är mina funderingar. Och jag antar att jag måste stå ut med det.

Men. Nu kör jag bara.
Må det bära. Eller brista.